Efter de senaste omgångarna av polska val, antingen parlamentsval 2015 och 2019 eller presidentval 2015 och 2020, har det i mina flöden i sk. sociala medier då och då dykt upp kommentatorer som undrar om inte gamla gränser kan förklara hur polacker röstar. Och med gamla gränser avses ibland tiden när samväldet Polen-Litauen var fördelat på tre kejsardömen: Preussen/Tyskland, Österrike-Ungern och Ryssland eller den gamla polsk-tyska gränsen efter första världskriget.
Exempelvis lade Carl Bildt ut denna bild på Twitter:
En annan illustration som förekommit är denna:
De gula/orangea områdena utvisar sympatier för det liberalkonservativa Medborgarplattformen medan de turkosa/blåa utvisar stöd för det konservativa Lag och rättvisa.
Vad är det då man vill säga eller implicera? Att dagens västra Polen är mer öppet, tolerant och liberalt än östra, och att befolkningen i de västra delarna skulle besitta denna sammansättning av värderingar på grund av att deras förfäder bott i områden som tidigare tillhört Tyskland?
En förklaring som framförs är att Tyskland industrialiserades snabbare än Ryssland och att skolväsendet höll högre standard. Argumentationslinjen måste då vara att polacker som levde under tyskt herravälde ska ha påverkats av mer moderna strömningar och idéer, och därför röstar deras ättlingar mer ”liberalt” i dag. Givetvis påverkades polacker av styret under vilket de levde – antingen ryskt, tyskt eller österrikisk-ungerskt – men att tro att det har inverkan i dag på röstmönster är att överdriva betydelsen av dåtidens realiteter på bekostnad av samtida utveckling.
Därtill har ingen egentligen tydligt förklarat varför de tror att en gammal gräns skulle påverka hur dagens polacker röstar.
Men låt mig leka med tanken att det har betydelse. Frågan är då om det har gått att skönja röstmönster i tidigare polska val som kan motivera antagandet att gamla gränser har betydelse. Så är inte riktigt fallet.
Det räcker med att titta på parlamentsvalet 2005:
Blå områden = Lag och rättvisa; orangea/aprikos = Medborgarplattformen; gula = Självförsvar (ett agrarpopulistiskt parti som hade valframgångar 2001 och 2005; som framkommer av kartan vann de i regioner i nordväst, i centrala delar och i öst).
Ett annat exempel är presidentvalet 1995 när ex-kommunisten Aleksander Kwasniewski vann över Solidaritetshjälten Lech Walesa. Kwasniewski vann över hela landet, även om Walesa erhöll stort stöd i södra och sydöstra Polen.
I parlamentsvalet 2001 dominerade Vänsteralliansen (forna kommunistpartiet) i hela landet, även om man fick flest röster i flera västra regioner. Det kan kopplas till arbetslöshetssiffror.
Var fanns den historiska påverkan av gamla gränser i samband med dessa val? Med andra ord är mönstret inte tillräckligt tydligt för att man ska kunna framhålla gamla gränser som tillräcklig förklaringsbas.
Tills någon kan förklara för mig hur gamla gränser inverkar på dagens polska väljare så håller jag mig skeptisk till den tolkningen, och det av flera skäl. Bland annat för att det mönstret inte framkommer i tidigare polska val, men också på grund av folkförflyttningar. Dagens polska västområden tillföll landet 1945 och kom att befolkas främst av polacker som tidigare bott i landets centrala, eller östra delar eller repatrierats från Sovjetunionen samt av ukrainare som tvångsförflyttades 1947. Det rörde sig alltså om sammanlagt nästan tre miljoner människor vars förfäder aldrig levt under tyskt styre.
Istället för att försöka koppla gamla gränser till polska partisympatier bör man titta på andra omständigheter som rör utvecklingen i landet efter 1989, och då granska faktorer som arbetslöshetssiffror, regionalekonomisk utveckling, befolkningens ålderssammansättning i olika regioner, partipolitiska förändringar med mera.
Ett förhållande som absolut inte kan avfärdas är åldersfördelningen i landet. Kartan nedanför utvisar andelen hushåll med människor som är 65 år och äldre. I de östra regionerna är andelen hushåll med äldre människor högre än i de västra och norra. Statistiken är från 2011 men jag tror inte att den förändrats på något markant sätt sedan dess. Som bekant är äldre mer benägna att rösta på Lag och rättvisa än yngre.
En sista anmärkning är att man kan zooma in ännu mer på valresultatet i presidentvalet 2020 och titta på kommunnivå. Duda dominerar i landets östra och centrala delar men tappar i de nordvästra. Däremot förlorade han i storstadsregioner. En konflikt mellan stad och landsbygd kan skönjas även om Duda fick gott stöd i mellanstora städer.
