Den polska regeringen har lagt fram ett lagförslag som går ut på att den som använder formuleringen ”polska dödsläger” eller ”polska koncentrationsläger” när man avser nazityska ska kunna straffas med upp till tre år i fängelse.
Enligt regeringen är syftet med lagen att skydda Polens rykte och upprätthålla historisk sanning.
Och sanningen är ju den att alla typer av läger som fanns i Polen under andra världskriget anlades och drevs av den tyska ockupationsmaktens myndigheter.
Dock har det påpekats att formuleringen har använts, och faktiskt fortfarande används då och då vilket bland annat den ideella bevakningsgruppen Polish Media Issues uppmärksammar, som geografisk markering och inget annat. Vän av ordningen kan ju då fråga hur ofta den geografiska markören ”polsk” används i artiklar om riddarborgen Malbork/Marienburg (belägen ett par mil söder om Gdansk). Denna massiva borg uppfördes som bekant av Tyska orden och stod färdig i början av 1400-talet.
En diskussion som har uppstått kring det polska lagförslaget är huruvida Polen strävar efter att skapa ett verktyg för att tysta dem som skriver om aspekter av polsk delaktighet i förintelsen. Personligen tror jag att sådana farhågor är obefogade eftersom lagförslaget i dess nuvarande form rör just nämnda formuleringar. Annars har ju utländsk media gärna lyft fram incidenter där polska åklagare undersökt möjligheter att åtala historiker som påstås ”skymfa” Polen. Än så länge har inga sådana åtal väckts mot någon, och jag hoppas att det aldrig sker.
Min personliga uppfattning är att lagförslaget, som säkerligen går genom i parlamentet eftersom Lag och rättvisa har majoritet, är orimligt och en aning desperat. De metoder som redan tillämpas för att motarbeta formuleringen ger ju resultat.
Beskrivningar av förintelsen kräver precision, och en formulering som ”polska dödsläger” är allt annat än korrekt och ger felaktiga associationer. I tider av fallande kunskaper i historia ska det därför alltid undvikas.